Currently viewing the category: "MURMELN PIERRE"

MurmelnPierre skogsfest

SlowBook

Boken om murmeln Pierre är småningom påväg. I februari 2014 blir det vernissage och bokrelease på Albertsgatan 1 i Helsingfors. Det är som det är, sa murmeln Pierre är en “slow book”, dvs. den är utgiven av upphovsmakaren själv och den är tryckt i Finland på miljövänligt papper. Den kommer inte att säljas till dumpningspris, makuleras eller slängas. En slow book har en lång livscykel och ska avnjutas långsamt.

Kill your darlings, säger dom. Så Maximilian Sax är död nu. Inte skogsdjuret, inte boken eller berättelsen; utan namnet. Min huvudperson och hela berättelsen har hetat Maximilian Sax ända sedan starten för flera år sedan. Men så började jag fundera på något som rimmar på ”Det är som det är”. Per var inte såå bra, tyckte jag. Plus att rytmen blir platt i ”Det är som det är, sade murmeln Per”. Men så (igen i en situation där jag inte alls borde ha funderat på sånt här) föddes plötsligt Pierre! Han ser ju till och med ut som en Pierre!

”Det är som det är, sade murmeln Pierre”.
Där satt den.

-Lena –

 

Maximilian Sax tidig versionSkrapkartongen var inte det första alternativet till Maximilian Sax. Först hade jag några tuschteckningar som jag färgade i akvarell. Några blev riktigt bra, tycker jag. Men sedan bara dök de upp, skrapbilderna. Det sa bara ”klick”. Och då är det bara att sätta igång, när det där klicket kommer.

Jag misstänker att hela min tillvaro ser ut ungefär så. Till och med när jag städar väntar jag på det där klicket. Råddigt, råddigt, stökigt, smutsigt, ignorera, ignorera. Sedan plötsligt tar det fart! Och då känns det nästan som om man inte alls gjort det själv. Jag kallar henne Mrs. Morrison, hon som är min inre städdemon. Och när Mrs. Morrison gör jobbet, ja då går det undan.

Det är så jag arbetar också. Ibland får man lov att göra saker som inte känns helt rätt just då. Man kan inte gärna säga åt skatteverket att man inte hade riktigt ”bra feeling för att skattedeklarera just då”. Men det allra mesta försöker jag sköta så att jag har flera bollar i luften samtidigt, och så glider jag över till nästa projekt så fort något kör fast. Och igen över till nästa när inspirationen plötsligt slår mig. Ibland gör jag inget alls (och försöker låta bli att råka i panik för den uteblivna energin och inspirationen), men för det mesta är jag igång hela tiden. Går dit motståndet är minst. Som ett vattendrag. Väldigt tao.

Men utifrån ser det förmodligen rätt rörigt ut, mitt jobbande. Men jag försäkrar att jag har det under kontroll. Hittills.

– Lena –

Förlaget har ännu inte hunnit läsa min text om skogsdjuret och filosofen Maximilian Sax. Ändå är jag snart halvvägs in i illustrationerna. Jag har inte kunnat låta bli! Men nu har jag en hel del annat jobb på gång så nu får Maximilian Sax vila lite. Och tur är väl det, så realiteterna hinner ikapp honom.

Här en bild, tillsvidare utan färg, på hans längtan. Jag har försökt förmedla hur hans längtan ändå är vacker. Inte en tung och sorgsen längtan. En melankolisk suck, med ett litet leende. Kanske går han hem och tar en öl sedan. Och njuter av sin egen solnedgång, i sin egen ända av skogen.


– Lena –

Nelson Tigertass har fått ge vika för berättelsen om Maximilian Sax. Den texten kom till mig en försommarkväll för två år sedan. Nej, tre år sedan! Sagan baserar sig på en gammal kinesisk folksaga om en klok bonde. Eller en zenmunk, beror på vem som berättar. Den har i mina händer omkorvats och förvandlats till en kärlekssaga med en stor dos stoicism och en jättedos melankoli. Men det var först nyligen, då huvudpersonerna blev till skogsdjur istället för åldrande människor, som boken började anta en form någon kunde tänkas vilja läsa. Och när det hände, kom också bilderna! De kom som skrapkartong, men med färg. Brutna, melankoliska färger för det är fortfarande rätt melankoliskt med ett skogsdjur som får vänta ett helt liv på sin käraste. Men Maximilian Sax är nöjd hela vägen. Och det är just därför han får henne till sist. Och nu har jag avslöjat hela poängen! Jisses. – Lena

Kontrabluffar i olika kategorier, varsågod.