Currently viewing the category: "AKVARELL"

”Frank, 1928”, står det på baksidan av porträttet. Inget mer.
På basen av tidigare upplysningar kan vi anta att Karoline Kontrabluff befunnit sig i Amerika 1928, där hon använde namnet Carolyn Counterbluff. Tyvärr får vi inte veta något mer om mannen. Om hon bara hade lagt till en adress! Eller något litet om vem han var, denne Frank. En vän? Älskare? Vem och vad står han där och tittar på?

man

Helsingfors_LFUHär bjuds det på ännu en restaurerad akvarell, med största sannolikhet målad av Karoline Kontrabluff. Odaterad även den, men signerad “KK”.

Akvarellen (56x76cm) ser ut att vara målad i sepia och en svag nyans av rosa.

 

 

Jag vill måla mera akvarell. Både göra konst och också illustration. Tycker så väldigt om akvarellen, också som bok- eller tidningsillustration. Och då allra helst i kombination med en stram typografi och mycket vitt papper. Dessa är från ett PR-projekt.   – Lena –

agdas kalas

Och så hade den dag börjat, som skulle nedtecknas i Kaninernas Familjekrönika som ”Dagen då Lilla Syster inte gick på Agdas kalas”.

Akvarell och blyerts, 2014.  Ett test på ett nytt akvarellpapper (superslätt Arches Hot Pressed, Satin, 300 g) som inte gick så bra till en början.  Själva tekniken gick inte som planerat, men karaktären tycker jag om. Hon tänker inte gå på mosters kalas, det är helt klart.  – Lena –

I samlingen av dokument som hittats hos ättlingar till Karoline Kontrabluff finns bland annat denna sköra akvarell i dämpade toner, signerad K.K..

Motivet är en kvinna som röker och visar upp ett bart bröst för betraktaren. Hon verkar rätt likgiltig inför sin nakenhet, vilket får oss att spekulera om hon eventuellt kan vara en så kallad yrkeskvinna. Kanske är hon en vän till Karoline Kontrabluff? Eller är det fråga om ett självporträtt?

Jaa-a. Går det inte ofta så, att när man ska planera en sak, så dyker det upp något som stjäl uppmärksamheten? Barnböcker, barnböcker är det jag ska jobba med, inte vintage erotica och gamla sjömanstatueringar! Men akvarell, akvarell… Det måste nog vara världens härligaste medium. Så mycket teknik, så mycket kunskap som ska behärskas innan det blir något alls. Akvarell som i expressivt, flödande pigment, ljus och kontrast och känslan av papper och… Åh! Men jag gillar petmåleri också, så nu börjar det dyka upp en idé hur jag kunde kombinera petighet och flöde. Med petighet menar jag petigt som i gamla arkitektritningar, petigt som i blomsterornament från tidigt nittonhundratal och japanska träsnitt. Jag återkommer till detta, men här kommer ett smakprov. Tapeten bakom tillsvidare gjord i Photoshop, och den blir nog långt ifrån sådär regelbunden i slutliga versionen, men jag vågade inte ge mig på bilden utan att testa lite digitalt först. Vi får se vart det bär… – Lena

Kontrabluffar i olika kategorier, varsågod.