Currently viewing the tag: "character design"

En bok åkte till tryckeriet och nästa är redan rejält på gång. Här går det undan, med andra ord! Den nionde mars ska ”Pappa, jag och havet” finnas i lager och jag håller just nu alla tummar jag har för att trycket ska bli som jag vill. Det är så väldigt mycket som kan gå fel. 18.3 presenterar jag boken på Umeå bokvecka. Samtidigt ska originalillustrationerna ställas ut, och tavlorna åker sen vidare till Nykarleby där jag deltar i Topeliusfestligheterna den 20.4. Innan dess reser boken och jag (och en massa fina kolleger!) till Bologna på världens största bilderboksmässa. Mest för att insupa inspiration och NJUTA.

Mellan varven jobbar jag på boken om Nelson Tigertass, som jag hållit på med i så många år nu. För våren 2019 ska den äntligen bli bok! Texten är så gott som klar, och nu ska jag börja tänka på bilder småningom. Här intill ett litet smakprov!

– Lena –

Jag jobbar på en finfin ekorrbok med Sanna Tahvanainen, grubblar på en uppföljare till Jag, Fidel och skogen, har skrivit en dagispjäs som ännu är lite hemlig, och ändå kan jag helt enkelt inte låta bli att fundera på min bokidé “Snö” som bara poppar upp hela tiden. Den är en mycket livskraftig liten idé som sticker upp sitt huvud titt som tätt, oberoende av hur mycket annat jag har på gång samtidigt. Nu gjorde jag plötsligt ett uppslag!

loa

Vaknade på morgonen och visste att idag måste jag rita något helt annorlunda än jag brukar. Sen jobbade jag som i trans hela dagen och glömde totalt att äta och dricka. Så nu ska jag göra just det. Ja, jösses! Och vila. Pust.  – Lena –

Taika TaksinenJag har haft nöjet att få samarbeta med Siri Kolu och skapa pärmen till hennes nyaste bok ”Tervemenoa, Taika Taksinen!

Skrattade högt i flera omgångar när jag läste manuset! Finurligt och svärtat i bästa Roald Dahl-anda. Se upp för röda ballonger och kommunalpolitiker, det är ett råd som kan löna sig att följa.

– Lena –

Greta_web

Mannen till höger kallar jag “Nisse på grill’n” (västnyländskt uttal). Han kom till som en hemläxa min redaktör gav mig; träna karaktärer och uttryck. Jag utmanade mig själv och ritade först ett djur och sedan dess mänskliga motsvarighet. Det blev en ganska rolig övning! – Lena –

GoliatMöt Goliat.
Goliat har inte läst Bamse. Han har inte fått lära sig att ju större man är desto snällare måste man vara. Stackars Goliat. För han är den enda här som ännu inte vet att han kommer att få stryk. Rejält med stryk.

Goliat är med i en bok om Bibelns hjältar. Och ja, det är alltså inte han som är hjälten. Men det fattar han alldeles för sent.

– Lena –

agdas kalas

Och så hade den dag börjat, som skulle nedtecknas i Kaninernas Familjekrönika som ”Dagen då Lilla Syster inte gick på Agdas kalas”.

Akvarell och blyerts, 2014.  Ett test på ett nytt akvarellpapper (superslätt Arches Hot Pressed, Satin, 300 g) som inte gick så bra till en början.  Själva tekniken gick inte som planerat, men karaktären tycker jag om. Hon tänker inte gå på mosters kalas, det är helt klart.  – Lena –

Och för att jag tycker ett blogginlägg utan illustration är ett onödigt blogginlägg på en sida som handlar om illustration, kommer här två björnar gjorda för flera år sedan. Ryska björnar anno 1917.
– Lena –

two bears

Jag tycker så hemskt mycket om det lite slarviga i en skiss! Vill lära mig att låta det slarviga finnas kvar i mina bilder. Konstigt att det ska vara så svårt i bild, när det sannerligen inte är svårt att låta slarvet finnas till i min omedelbara omgivning… – Lena –

kyssen

Mario_crop

Mario hade aldrig stått på ett par skridskor före denna ödesdigra dag. Han som bara hade önskat sig lugn och ro. Kanske en kopp kaffe bakom ett immigt fönster. Och nu detta. Och för en kvinna! Var hon eller var hon inte värd denna insats?, frågade Mario sig än en gång. Sedan släppte han taget, och gled iväg…

hoppetossan o spelevinken

Hoppetossan och Spelevinken var två vagabonder/fylltrattar som inte rymdes med i den slutgiltiga Sagan om Prinsessan Bulleribång (Söderströms 2006/2012).

Kanske måste de få en helt egen bok nån vacker dag?

akvarell vs skrapkartong

Var nyligen i Torshavn, Färöarna och höll en bilderboksworkshop tillsammans med illustratören Janus Á Húsagarði. Som samtidigt lärde även mig hur jag skulle lyckas med salt & akvarellfärger!
Jag har tydligen alltid använt alltför finkorningt salt. Med tillräckligt stora korn blev det bättre.
Och eftersom jag var med i egenskap av skrapkartongskunnig, gjorde jag samma bild i skrapkartong.

Det är en fundersam trollkvinna med trehundraårskris…

– Lena –

Zamba knackar på. Ska vi öppna?